Subscribe to our newsletter to keep up to date with our activities.

Who is everywhere? 16 Nov 2018

(This text is only available in Swedish)

Lena Sjöstrand inledde sammankomsten och gav en introduktion till projektet och konstverket. Hon efterfrågade tankar och intryck från publiken, som denna fredag bestod av ungefär 70 personer. Johan Wester startade med en reflektion kring att ha blivit inbjuden av Lunds domkyrka, för att samtala om Råängen och Nathan Coleys konstverk. Skulle han närma sig detta genom förnuft eller känsla? Han har försökt sätta sig in i tankarna bakom verket. ”Jag blir sällan provocerad, varken av konst eller kyrkan.” Istället beskriver han ett öppet och fysiskt förhållande till de båda. Kyrkan som en plats för reflektion över vad det egentligen är att vara människa. Konsten fungerar på samma sätt när man ställer frågan ”Vad är det som gör oss till människor?” Han menar att frågan är viktigare än någonsin i en tid när stress är vardag och robotar tar över våra jobb. ”Är det i varandet eller görandet som vi blir människor?”. Konsten och kyrkan har också möjlighet att ställa frågorna ”Vad är bra?” och ”Vad är sant?”.

Wester pratade också om arkitekturens roll i samhället och kyrkans roll i förhållande till arkitekturen. ”Arkitekturen kan bidra med ett ledarskap för framtidshopp”. Om frågorna ”Vad är bra?” och ”Vad är sant?” är viktiga, behöver de ställas även i stadsutvecklingen. Det förutsätter att ytterligare aktörer är med och bidrar i arbetet med fler och andra perspektiv. Här har kyrkan en viktig roll. Kyrkan kan bidra med en annan tidshorisont och andra kvaliteter – ”Kyrkan har en viktig roll i en ängslig tid”.

Lena återvänder till tankar kring skulpturen – dess upprinnelse och bakgrund i den konkreta kyrkobyggnaden i migrantlägret vid Engelska kanalen. ”För mig är det skillnad när den är här. Som en provokation och en invitation.” Hon talar om människor i ett utsatt läge som ändå firar gudstjänst i en tillfällig kyrka. Och nu är den här – i Lund och på kyrkans mark inför ett kommande byggprojekt. ”Hur är vårt förhållande till situationen? Jag har inte gått in i detta (AWAE) för att vara provokativ.” Istället handlar det, enligt Lena, om frågan ”Vad karaktäriserar ett kristet rum? Vad behöver vi i den nya stadsdelen? Varje plats där vi öppnar oss för Gud kan vara ett kyrkorum” och menar samtidigt att ”vi behöver rumslighet”.

Lena: Det handgjorda verket och en stadsdel som bygger på det konstnärliga, sätter fingret på vad det är som gör oss till människor. Utmaningen ligger i att definiera vad det är att vara människa och att samtidigt bygga en stadsdel för en ny tid.

Publik: En i publiken gör kopplingen till Kejsarens nya kläder. Förstår inte verket. Finns det ens något att förstå?

Lena responderar: Den upplevelse frågeställaren har är en del av verket. Upplevelsen är legitim och sann. Men jag kan försäkra dig om att ingen är ute efter att luras, skoja eller få någon att känna sig dum. Verket har ingen given mening att ”förstå” – inget facit att avkoda – men kan samtidigt har mening ändå.

Publiken: Vad ska kyrkan ha för plats i den nya stadsdelen som motvikt mot det högteknologiska och spetskompetenta?

Lena: Här arbetar vi på två nivåer. Dels med ett program som ska attrahera aktörer till området, dels med Lunds östra stadsförsamling för att göra det möjligt för församlingen att docka in i stadsdelen.” Det behövs platser för samling och platser för samtal, men ska det vara en kyrka eller något annat?

Johan: Kopplingen till mening kommer tillbaka här. Blir vi här och nu [för att vi är så upptagna med alla impulser och distraktioner] eller väljer vi att vara här och nu [närvarande, men medvetna om vår historia, vår framtid och våra drömmar].

Lena: I stadsdelen blir mellanrummen minst lika viktiga som husen. Platser för högt tempo och möten, men också för trygghet och mötet med sig själv.

Johan: Bygg mening och medmänsklighet och skapa ekonomier kring det. Politiken klarar inte av det själv, men Råängen kan. Det kan bli ett samhälle där alla får plats och där alla behövs. Om det är visionen, vad måste vi göra idag, och vad ska vi inte göra idag?

Talare:

Johan Wester

Lena Sjöstrand

 

Foto evenemanget:

Jake Ford

Linda Holster

Foto konstverket:

Peter Westrup

 

Referat:
Josef Sjöberg


Print this page
Share by Mail
Share on Facebook