Vad vi gör på Råängen kan förefalla enkelt. På tio hektar mark i utkanten av Lund ger vi konstnärer och arkitekter i uppdrag att skapa konst, byggnader och samtal för ett nytt samhälle. Vi tar oss tid, testar idéer och ställer frågor utan att behöva ha alla svaren för att gå vidare. Vi har ingen masterplan utan snarare ett tillvägagångssätt för utveckling. Alla uppdrag, offentliga program, texter och samtal kanaliseras in i frågeställningarna som ger näring i nästa delprojekt.

Under de senaste fem åren har vi arbetat tillsammans med Lunds kommuns stadsbyggnadskontor för att utveckla en stadig plan med tillräcklig flexibilitet för att låta idéer utvecklas över tid. Råängens planstruktur knyter medvetet samman Brunnshögs kvartersstad med de större, fristående byggnadsvolymerna i Science Village. Kvartersmåtten är satta för att möjliggöra en hållbar täthet och rationella mått för byggnader så att de kan utformas med en tydlig relation till gatorna och gårdarna. Detta gör planen robust. Tomtstorlekarna tillåter ett omväxlande program och varierad karaktär och känsla.

Bygga gemenskap

För närvarande finns det få boende i området. Samtidigt är det redan en existerande plats med historia, atmosfär och identitet som vi vill respektera. Råängen är inte ett oskrivet blad. All utveckling måste byggas noggrant över tid. Långsamhet och precision krävs.

I närområdet finns människor och föreningar. Här är bönder, fysiker, koloniträdgårdsodlare och skolbarn verksamma. Vår önskan är att Råängen blir en plats där många olika aktiviteter överlappar varandra och lek, arbete och experimenterande samsas. Grannskapet ska erbjuda utrymme för arbete, delande, samvaro och trygg ensam tid. Katedralen som värd inviterar till engagemang i pionjärgemenskap och i att bygga en plats med starka band mellan grannar. Genom det publika programmet bjuder vi in lokala, nationella och internationella publiker att följa och delta i samtalet om vad gemenskap innebär här och vilket stöd den behöver för att blomstra.

Lunds domkyrka kommer att investera i det offentliga rummet, i mellanrummen mellan byggnaderna och i publika lokaler i markplan och på det sättet stödja en gemenskap i sin linda. Den muromgärdade trädgården Hage är den första offentliga platsen att besöka och bruka i gemenskap. En förskola ska byggas och kommer att erbjuda utrymme för lärande. Odling av mark i området har också en social funktion.

Arkitekterna Flores & Prats undersöker potentialen för hur de första byggnaderna ska kunna stödja en gemenskap som kan växa över generationerna. Utforskande och utveckling av lokal matkultur är ett exempel på något som kan samla människor i ett gemensamt kök i ett av husen.

Katedraltänkande
Inspirerade av den roll domkyrkan har haft i utvecklingen av Lund under snart 1000 år bottnar byggandet på Råängen i en förståelse av att det vi bygger nu kommer att fortsatt anpassas och ändras för att möta nya behov och nya generationer.

Det är viktigt för oss att bygga ett grannskap som är en förlängning av och står i relation till Lunds historiska stadskärna. Därför vill vi inte ta fram en visionsbild som redan nu illustrerar hur stadsdelen ska se ut och fungera vid en viss given tidpunkt, då den är färdig. Vi eftersträvar en långsam och gradvis framväxt som kommer att utvecklas genom åren. Vi söker en bredare diskussion, bortom samtida normer och tillvägagångssätt, om hur vi tar hand om de nuvarande och framtida behoven för livet på Råängen.

Nathan Coleys utmaning till domkyrkan genom verket And we are everywhere lade tidigt i processen grunden för en diskussion om kyrkans närvaro i den nya gemenskapen och hur vi kan bygga ett grannskap för alla. Brendeland & Kristoffersens offentliga trädgård Hage utvecklades ur ett samtal om förhållandet mellan Råängen och övriga Lund nu och i framtiden. Om den långsamma övergången från jordbruksmark till stad. Hage har hjälpt oss att se kraften i att bygga publika rum och mellanrum som byggnaderna behöver förhålla sig till. Varje nytt projekt behöver relatera till den existerande kontexten och samtidigt förbereda för kommande faser.

Planen tillåter oss att lämna tomter obebyggda under de första åren. Detta ger utrymme för nya byggmetoder och bostadskoncept som kan prövas i framtiden. Anpassning och återanvändning av byggnader säkerställer ett rikare och mer säreget grannskap genom åren.

Den gemensamma ansträngningen

Samarbete är en central del av Råängen-projektet. Domkyrkan kommer inte att på egen hand kunna skapa allt som planeras. Utformandet behöver ske i partnerskap och dialog med lokala företag och aktörer, kommersiella utvecklare, bostadskooperativ, kulturorganisationer och individer och med kommunen. Vi är angelägna att lära oss av andra initiativ, platser och praktiker. Vi kommer att låna idéer, skapa länkar mellan länder, världsdelar och berättelser. Vi är ödmjuka inför det faktum att allt vi gör inte är nytt men kräver en pionjäranda.

Hur vi lägger upp markförsäljningsprocessen är avgörande för att uppnå projektets ambitioner. För oss är det viktigt att de som väljer att bli en del av Råängen gör det med en vilja att bidra till hela projektet. De individuella byggprojekten är viktiga byggstenar och måste noggrant övervägas. Samtidigt är det lika viktigt att ta gemensamt ansvar för att projekten fungerar tillsammans och för vilken helhet de gemensamt formar.

Vi tror att det finns mycket att vinna på att utveckla ett nytt grannskap med samtalet som arbetsmetod. En viktig del av Lunds domkyrkas värdskap i utbyggnadsprocessen är att bjuda in till och hålla samman samtalet om den gemensamma ansträngningen. Det handlar om projektledning. Men också om att ta initiativ och genomföra projekt i egen regi, som till exempel Hage, eller i samverkan med andra aktörer. Detta värdskap är en viktig del av domkyrkans ekonomiska återinvestering i utformandet av stadsdelen.

Under arbetet med att utveckla den första fasen vill vi i projektet uppmuntra öppna samtal där vi identifierar vad som behöver definieras nu och vad som kan lämnas öppet inför kommande faser. Genom en iterativ process där vi successivt testar och prövar lär vi oss vad som fungerar och vad som måste justeras. Vi kommer att överväga alternativa bostadsmodeller för att möta nya demografiska och sociala behov. Vi utforskar rumsliga standarder, delningsekonomi, klimatpositiv byggnation och det akuta behovet av prisvärda bostäder. Ett av våra mål är att ge plats för ett brett samtal om hur vi ska leva i framtiden.