De första bostäderna byggs runt Hage, den publika trädgården. Urvalsprocessen när det gäller tomter påbörjades med Flores & Prats för Torn och Hörn och går vidare med en samling fristående byggnader. Mellanrummen mellan dessa första hus odlas för att bibehålla anknytningen till jordbrukslandskapet. De första byggprojekten etablerar kvaliteten, skalan och karaktären för det nya grannskapet. I den första etappen av markförsäljningar har tomterna anförtrotts en grupp arkitekter som arbetat tillsammans med oss med Råängens vision och som nu i sin tur har uppdraget att bjuda in utvecklare för att förverkliga projekten.

De första bostäderna

Arbetet med de första sex byggprojekten har startat. Flores & Prats Torn och Hörn och dess inbördes relation formar ett nytt torg framför Hage. Utvecklingen av dessa två hus har en nyckelroll i att översätta samtalen, ambitionerna och idéerna till en gemenskap av människor som bor på platsen.

De övriga fem byggprojekten i den första fasen utvecklas av Johan Celsing Arkitekt, Escencial, General Architecture, Gipp arkitektur och Lundvall Payne.
Markförsäljningsprocessen genomförs inte som en tävling. Istället har marken tilldelats de utvalda arkitekterna som i sin tur bjuder in av dem betrodda utvecklare att köpa mark av domkyrkan.

Processen inleddes med att arkitektkontoren gemensamt arbetade för att komma överens om vilka regler som definierar relationerna mellan byggnadernas skala, materialitet och program. I en andra fas bjuds nu, via arkitekterna, en grupp utvecklare och byggare också in i denna process. Inledningsvis kommer husen att ligga i en kontext av jordbruksmark. De blir de första husen i den stegvisa utvecklingen från jordbruksmark till stadsrum. De är först ut i den utmanande processen att utforska hur en experimentell gemenskap kan formas och förvaltas. Den första etappen inkluderar även ett mobilitetshus som bland annat kommer att innehålla utrymme för parkering, batteriladdning och återvinning.

Processen att sälja mark är avgörande för att uppnå projektets ambitioner. Det är viktigt för oss att de som väljer att bli en del av Råängen gör det med en vilja att bidra till det större projektet. Utvecklandet av enskilda projekt behöver övervägas noggrant. På samma gång är det lika viktigt att arkitekterna tar ett gemensamt ansvar för hur helheten formas.

Den råa ängen

Strukturplanen är enkel. Den definierar enbart tätheten, gator och tomter samt vad som är offentligt respektive privat. Den skapar ett ramverk men ger utrymme för oväntade relationer mellan arkitektur och jordbruk att uppstå och möjliggör en balans mellan det byggda och det odlade. Dessa relationer och hur de utvecklas kommer att forma Råängens identitet och möjliggöra en långsam, gradvis transformation av marken. Att bevara den produktiva marken så länge som möjligt och respektera dess historia kommer att vara vägledande för beslut om utformning, programverksamhet och förvaltning av byggnader och publika platser inom grannskapet.

De obebyggda mellanrummen mellan byggnaderna är särskilt intressanta. De kommer att spela en viktig roll i de första invånarnas dagliga liv. Hur ska dessa utrymmen användas under de första åren och hur kan de skapa relation mellan de första byggnaderna? Vad innebär det för områdets kultur att invånarna vet att tomterna på sikt kommer att bebyggas?

Vi odlar redan marken på Råängen tillsammans med den lokale bonden Håkan Rasmusson som ansvarar för de första grödorna. När byggnaderna börjar växa fram kommer vi att undersöka om även den omgivande jordbruksmarken, i Lunds domkyrkas ägo, kan integreras i området genom att stödja lokal matproduktion, förbättra jorden och bygga biotoper. Viljan är att även erbjuda platser för meditation, bön och samhörighet med naturen.

Vi arbetar med ett ta fram en strategi för hur småskalig, kommersiell matproduktion kan utvecklas på och runt Råängen, både utbyggnadstiden och när stadsdelen är fullt utbyggd. Strategin vill utmana förenklade kompensationsåtgärder, performativt jordbruk och hantering av ekologisk ångest. Partnerskap kommer att spela en viktig roll här för att både tillföra specifik kunskap till projektet och för att säkerställa att initiativen kan upprätthållas över tid.

Det sociala

Lunds domkyrka investerar en del av vinsterna från markförsäljningen i den sociala infrastrukturen i Råängen. Vi vill utforma en innovativ modell som spänner över finansiering, organisationsdesign, entreprenörskap och socialt värdeskapande. Här har det sociala innehållet och den byggda miljön lika stor betydelse: det ena ger utvecklingen form och finansiellt kapital, det andra erbjuder socialt, kulturellt och mänskligt kapital.

Råängens utveckling är beroende av långsiktigt samarbete med arkitekter, fastighetsutvecklare, bönder, byggföretag, bostadsföreningar, teologer och filosofer, kulturaktörer, de boende och Lunds kommun.

Vårt mål är att erbjuda en plattform där nya idéer möter katedralens värden. Vi vill lära oss av andra initiativ, inhämta och utbyta kunskap med dem som står inför jämförbara utmaningar. Vi vill också tillsammans med andra utforska teorier och praktiker från de många i vars fotspår vi följer.