Tid, pengar, mark och Gud är huvudteman i Råängen-programmet. Genom dem blir det möjligt att experimentera med stora filosofiska idéer och samtidigt undersöka det näraliggande småskaliga och praktiska. Tid, pengar och mark är grundläggande aspekter av all stadsutveckling. De driver diskussioner och påverkar beslut om investering, värde och ägande. Även tidsramar, kvalitet och engagemang bryts mot dessa teman. Att dessutom ha ett tema benämnt Gud ger programmet en tydlig, teologisk kontext. Frågor om andlighet, hopp och omsorg om planeten är centrala.

Tid

Lund som stad har vuxit fram kring sin domkyrka. När universitetet grundades på 1600-talet skedde det i samverkan med kyrkan. Undervisningen bedrevs inledningsvis i katedralen. Kyrkan är en imponerande sandstenbyggnad i stadens mitt. Bygget påbörjades i slutet av 1000-talet och 1123 invigdes det första altaret. Tidsperspektivet för Råängen-programmet tar sin början 1123 vid altarinvigningen. Det sträcker sig fram till nutiden och vidare 1000 år framåt, in i en okänd framtid. Genom detta långa tidsperspektiv integreras berättelsen om staden Lund och domkyrkan i Råängens utveckling. Vi bygger vidare på erfarenheter, berättelser och hantverk. Vi befinner oss mitt i denna tidsresa, blickar såväl framåt som bakåt. Vi hedrar dem som gått före och engagerar oss för en hållbar framtid för dem som kommer efter.

Temat tid gör det möjligt reflektera över tid och evighet, jord och himmel. Vad som karaktäriserar långsiktiga projekt och hur har olika generationer förhållit sig till samhällsbyggnad blir viktiga frågor. Vi placerar in Råängen i vår gemensamma historia. Samtidigt som framtiden ger utrymme för fantasins fria spelrum.

Enligt legenden byggde jätten Finn Lunds domkyrka. Som lön skulle han få prästens Lars ögon. Om inte Lars innan bygget var klart kunde nämna jätten vid namn. Till sist fick Lars reda på vad jätten hette och när Finn förstod det bestämde han sig för att riva hela bygget. Stoppad i sin framfart av solstrålarna som kom in genom ett av kryptans fönster i öst ropade han ut något han trodde var en förbannelse men som vi vet är en välsignelse: ”Den här kyrkan ska aldrig någonsin bli färdig”. Så tänker vi även när det gäller Råängen. Målet är inte att nå fram till ett fullbordat Råängen. Det är en plats i ständig förändring. Råängen har en tidslinje som, med rötter i historien, fortsätter in i framtiden. Vi eftersträvar ett långsamt byggande där varje uppdrag och samtal påverkar det som följer. Erfarenheter, tid och många människors röster och resurser i arbetet.

Pengar

Pengar är mål och medel i alla stadsutvecklingsprojekt. Det är inte alltid uttalat. Det kan vara ett ämne som är svårt och genant att ta upp. Ändå är det viktigt att tala om varifrån pengarna kommer, hur stora resurser som finns tillgängliga och hur de ska fördelas. Utvecklingsprojekt bedöms utifrån tre aspekter av värde: avkastning på investeringen, långsiktigt värde och värdet projektet ger människor och platser.

Till skillnad från många stadsutvecklingsprojekt som finansieras genom partnerskap mellan lokala myndigheter och kommersiella utvecklare finansieras investeringar i Råängen främst genom Lunds domkyrkas befintliga medel och dess förvaltning. Detta skänker frihet inte minst när det gäller tidsramar och innebär ett mindre krav på snabb avkastning på investeringarna.

Vinsten från försäljningen av mark på Råängen kommer i första hand att användas för att bekosta underhåll och renovering av domkyrkan. Eventuella ytterligare vinster återinvesteras i Råängen. Det kan ske genom samordnade samhällsprojekt och genom att skapa offentliga rum och kulturell infrastruktur.

Domkyrkan kan inte utveckla Råängen på egen hand. Vi är beroende av att andra aktörer vill samverka och investera i visionen för Råängen. Därför strävar vi efter att samla kommersiella utvecklare, bostadskooperativ, lokala företag och organisationer i en god och kreativ blandning. Samarbetet syftar till att säkerställa att projektet gagnar det bredare samhället och bidrar till det gemensamma bästa.

Mark

Mark är en ändlig och dyrbar resurs på 2000-talet. Att äga mark är att ha makt. Hur marken ska användas är ofta omstritt och känsloladdat. Frågor om jämlikhet, miljöpolitik, aktivism, stadsutbredning, jordbruk och odling väcks. Råängen byggs på jordbruksmark. Det medför potentiella intressekonflikter och kräver diskussion och etiska ställningstaganden. Går det att rättfärdiga byggandet miljömässigt, filosofiskt och teologiskt? Vi söker aktivt vägar för att hantera frågor som dessa. Att förstå relationerna mellan mat, ekologi, koldioxidutsläpp och energi är avgörande för projektet. Vi planerar att bygga biotoper för att binda koldioxid. Vi arbetar för att flytta näringsrik matjord från Råängen till andra delar av de cirka 3 200 hektar mark som domkyrkan äger. Målet är att förbättra tillväxten på mindre bördiga områden, skapa utrymme för lokal, ekologisk matproduktion och stärka relationerna mellan nya invånare och lokala bönder. Strategin bygger på odlingsanda, det vill säga förädling såväl av marken som av lokala nätverk. Genom de byggnader och publika platser vi skapar betonar vi social interaktion och odling.

I centrum för kyrkans praktik står måltiden. Gåvor av jordens frukt och människors arbete bärs fram och välsignas. Mässan är gemenskap mellan människor och Kristus som knyter sin närvaro till brödet och vinet när människor samlas i hans namn.

På Råängen kommer vi så länge det är möjligt att odla grönsaker och säd. Vägen från jord till bord blir kort. I skörden ryms förvaltarskap, omvårdnad och omsorg. Uttrycket ”ett enda bröd och en enda mänsklighet” hämtat från mässans texter betonar samhörighet och påminner oss om viken av rättvis fördelning. Vi utmanas att undvika överproduktion och överkonsumtion.

En av de planerade insatserna är att stegvis, i takt med utbyggnaden, flytta matjorden från Råängens tio hektar till mark som domkyrkan äger i närområdet och där det idag av olika skäl inte går att odla. Minst tio hektar ny produktiv jordbruksmark där det går att odla mat eller andra råvaror till en hållbar samhällsutveckling kommer att skapas genom Råängen-projektet.

Gud

Det sägs att Sverige är ett av de minst religiösa samhällen i världen och medlemsantalet i Svenska kyrkan minskar. Samtidigt finns även andra tendenser. Ett växande antal unga människor deltar i konfirmationsundervisning och ungefär hälften av befolkningen är medlemmar i kyrkan. Under år 2024 valde fler än på många år att bli medlemmar i Svenska kyrkan. Många är delaktiga i kyrkans riter i samband dop, vigsel och begravning och andra högtider. Intresset för andlighet ökar. Lunds domkyrka har årligen cirka 700 000 besök. Också andra grenar av kyrkan finns i vårt land. Hur kan Råängen bygga vidare på nyfikenheten och intresset?

En del av styrkan och det unika i Råängen-projektet är Lunds domkyrkas centrala roll. Teologin blir tydlig genom projektets inriktning på invånares, besökares och naturens välmående. Vårt fokus är på gästfrihet, ett centralt teologiskt begrepp. En radikal handling och ett åtagande att vårda marken för kommande generationer. Vår strävan är att främja ägarskap och stolthet över området. Aspekter som transcendens och resonans är viktiga, en öppenhet mot en horisont bortom människans kontroll. Genom Råängen utforskar vi kyrkans plats i samhällsbygget. Vi är intresserade av vad det innebär att kyrkan ägnar sig åt stadsutveckling och vi vill gärna undersöka om andra religiösa och/eller kyrkliga grupper gör liknande satsningar och i så fall lära av dem.

Råängens läge nära de två forskningsanläggningarna MAX IV och ESS skapar förutsättningar för en dialog om tro och vetenskap och ger en fortsättning på den långa berättelsen om universitet och kyrka i Lund. Lek, experiment, tillit, reflektion och lärande blir mötespunkter. Forskningsanläggningarna som byggnader och domkyrkan i sin materialitet visar på ambitioner för framtiden och manifesterar i någon mening tro. De tre byggnaderna är fulla av symbolik, med ett mysterium i centrum. Vi är intresserade av att utveckla dialogen genom evenemang, texter och samtal.